EN LITEN ORDLISTA OM PAPPER, TRYCK & GRAFISKT



 

4+0
Detta anger att du vill ha fyrfärgstryck på ena sidan av arket men otryckt på andra sidan. Fyrfärgstryck på båda sidor om arket skrivs 4+4.
A-format Standardformat för papper. Här kan du se de olika A-formaten.
ALG 10
Står för Allmänna leveransvillkor för grafiska presentationer.
B-format Format som bland annat används för kuvert. De vanligaste formaten är B4 (250x353 mm) och B56 (165x165 mm).
Bestruket papper Ett papper som bestrukits på ena eller båda sidorna. Syftar till att göra pappersytan jämnare.
Bigning

När man bigar gör man en fördjupning i pappret och bryter av pappersfibrerna som finns där för att vecket ska bli jämnt vid falsning. Läs mer om bigning.

Bindning/häftning

Bindning och häftning är sätt att sammanbinda falsade ark. Läs mer om bindning och häftning.
1. Trådbindning, arken sys samman med en tråd.
2. Limhäftning, häftning med lim.
3. Klamring, metallhäftning, häftning med metalltråd i ryggen eller från sidan.
4. Wire-o: metallöglor binder samman arken, vilket medför att man kan öppna trycksaken helt platt.

Det är viktigt att hålla koll på hur olika bindningmetoder påverkar trycksakens disponibla ytor och därmed hur man kan anpassa sin layout.

Om man ska wire-o-binda sin trycksak, ofta tex ett block, rapport eller kompendium, så bör man tänka på att bindningen tar upp ca 7-9 mm med en vanlig ringstorlek.

Även vid limbindning av tjockare produktioner är det viktigt att tänka på den yta som går bort i bunten, dvs i ryggen där man limmar. Hur mycket man ska räkna med här beror bland annat på upplaga och gramvikt, här kan ni rådfråga oss för just er produktion.

Bokblock

Falsade, upptagna och häftade ark utan pärm eller omslag.

Broschyr

Falsade (vikta) ark som lagts i varandra och klamrats i ryggen. Omfattar därmed minst 8 sidor. Läs mer om tryck av broschyrer.

Bulk

Bulk anger tjockleken på pappret. Ett papper med hög bulk känns tjockt och vice versa. Bulken påverkas av om pappret är glättat, bestruket eller obestruket samt av ytvikten.

C-format Standardformat för kuvert, anpassade för att A-formaten ska kunna inneslutas. Här kan du se C-formaten.
CMYK

CMYK står för Cyan (blå), Magenta (röd), Yellow (gul) och Keycolor (svart). Dessa färger kallas primärfärger och används vid 4-färgstryckning. När olika rastertoner trycks på varandra bildas olika färgnyanser.

CTP Innebär att den digitala informationen från ett tryckoriginal skrivs ut direkt till tryckplåten.
Dekorfärg Tryckfärg i olika kulörer. Dekorfärgerna anges med ett PMS-nummer, se PMS.
Digitaltryck Vid digitaltryck överförs informationen i en helt digital process från datorn. Läs mer om digitaltryck och hur man väljer mellan digitalt och offset.
Djupsvart Tryckfärgerna är inte helt täckande, så om man trycker flera färger på varandra blir resultatet en mörkare färg än vad som är möjligt med bara en av dem. För att skapa en riktigt mörk svart färg, så kallad djupsvart, så kan man därför förutom 100% svart även lägga till någon eller några av komplementsfärgerna cyan, magenta eller gul.
dpi

Enheten dpi är ett mått på skrivare och tryckpressars upplösning, det vill säga hur många färgprickar de kan skriva ut per tum.

Dummy Ett provexemplar av en trycksak. Om möjligt på rätt papper och producerad med rätt teknik.
E-format Kuvertformat. Det vanligaste formatet från E-serien är E65 som är 220 x 110 mm.
Efterbehandling Begreppet efterbehandling omfattar alla de moment som sker mellan att ark tryckts och att man har en färdig trycksak, exempelvis stansning, falsning och bindning. Läs mer om efterbehandling.
Falskt uppslag Ett falskt uppslag är delat genom att ena halvan ligger på ett ark och den andra halvan på nästa ark (till skillnad från äkta uppslag, där sidorna hör till samma ark).
Falsning

Falsning är vikning av färdigtryckta ark till det avsedda formatet. Läs mer om falsning.

Fiberriktning Fiberriktningen anger den riktning fibrerna lägger sig i vid papperstillverkningen. Det är viktigt att trycksaken falsas längs med papperets fiberriktning vid val av tjockare papper för att undvika att pappret spricker i ryggen.
Folder

En folder är en trycksak som falsats (vikts) på ett eller flera ställen. Nedan kan du se några av de vanligaste sätten att falsa en folder.

Foliering

Foliering är när en tunn folie pressas fast på trycksaken med hjälp av värme. Läs mer om folieringar.
Friläggning

Friläggning kallas det när man tar bort bakgrunden runt ett bildobjekt, t ex för kataloger och hemsidor.
 
              

Fräsning Fräsning kallas det när man fräser bort någon millimeter av ryggen på ett bokblock som ska limmas för att limmet ska kunna fästa bättre.
FTP (File Transfer Protocol) Ett sätt att skicka större filer över Internet. Förutom vår FTP så kan ni även använda er av www.dixa.wetransfer.com om ni vill skicka större bilder eller filer till oss.
Fyrfärgsseparation

När man trycker en bild i CMYK kallas det för fyrfärgstryck. Man trycker då cyan, magenta, gul och svart i formation efter varandra i en tryckpress. Dessförinnan har en RIP (Raster Image Processor) konverterat bilden och delat upp den i de fyra tryckfärgerna och det är detta som kallas för fyrfärgsseparation. Tillsammans skapar alltså kombinationen av dessa färger, i olika proportioner, den rätta bilden.

 

Färgrymd Det spektra av färger som kan visas eller skrivas ut.
Färgstick Färgstick talar man om när en av färgerna cyan, magenta eller yellow dominerar bilden och gör att den är för blå, röd eller gul.
För-/eftersättsblad Det blad vars ena halva är limmad på den främre respektive bakre pärmens insida och vars andra halva utgör det första respektive sista bladet på inlagan i en trådbunden bok.
Förlaga En skiss som visar hur trycksaken ska se ut.
Genomslag När trycket lyser igenom på nästa sida. Detta påverkas av hur färgen och oljan trängt in i papprets porer samt av papprets opacitet.

Glättat papper

Glättat kallas ett bestruket papper som i hög hastighet löpt genom ett valsverk för att öka pappersytans jämnhet och glans.
Gråtoner Alla toner mellan 0-100% svart.

Högupplöst bild

En digital bild med en tillräcklig upplösning för det tryck som ska användas. I offset behövs minst 300 dpi för tryckning med 150 linjers raster.
ICC-profil En standard för att beskriva de färgvärden som används vid skärmvisning, plåtframställning, printning och tryckning för en enskild enhet, till exempel en tryckpress.
Inlaga Innehållet innanför omslaget i exempelvis en bok, broschyr eller tidning.
Intag Intag kallas de förberedelser som görs i en tryckpress (såsom plåtinhängning, färginställning, färgmätning och visuell kontroll) innan en upplaga slutligen trycks.
JPEG (Joint Photographic Experts Group) JPEG är en standard som används för att komprimera bilder. Detta försämrar dock bildens kvalitet mer eller mindre beroende på komprimeringsgraden. Den komprimerade bilden får filändelsen .jpg
Kapitälband

Kapitälband är ett textilband som i dekorativt syfte klistras fast upptill och nedtill på bokblockets rygg.

Knipning, spärrning & kerning

Ibland behöver man manuellt justera avstånden mellan bokstäver i ord och meningar för att skapa ett snyggt utseende i en marginaljusterad text. Man säger då att man spärrar (ökar avståndet mellan alla bokstäver i ett ord) eller kniper (minskar avståndet mellan alla bokstäver i ett ord).

Ibland kan man också behöva ta till kerning, det vill säga minska avståndet mellan enskilda bokstäver i ett ord. I vissa typsnitt finns det automatisk anpassning mellan bokstavskombinationer som gör att detta inte är nödvändigt, men för andra typsnitt är det precis samma avsnitt mellan bokstäverna oavsett deras utseende. Behövs generellt bara i större rubriker där ojämnheter som följd av avståndet mellan tecknen kan synas tydligt (se bilden till höger där vi minskat avståndet mellan V och Ä i den nedre bilden).

Korrektur Ett korrektur skickas för kontroll av bild och text, innan ett original godkänns för tryckning.
Krympning Metod för att undvika vita glipor som följd av misspass vid ursparning.
Laminering Laminering är en skyddande ytbehandling som finns i både blankt och matt utförande. Läs mer om laminering.
Layout Disposition av text och bild. Läs mer om layout.
lpi (lines per inch) Lpi är ett mått på rastertäthet som anger hur finmaskigt rastret är.
Obestruket papper Ett papper som inte har något bestrykningsskikt (jämfört med bestruket papper).
Objektgrafik

Objektgrafik byggs upp av punkter, kurvor och linjer som förhåller sig till varandra genom matematiska förhållanden. Därmed har objektgrafik, till skillnad från pixelbilder, förmåga att förstoras hur mycket som helst utan att tappa i kvalitet. På bilden till höger kan du se de så kallade ankarpunkterna som bygger upp droppen i vår Dixa-logga. Exempel på objektgrafik är illustrationer och vanligtvis även logotyper. Objektgrafik sparas oftast i filformaten EPS, PDF eller AI och bearbetas primärt i Adobe Illustrator.

Offsettryck Vid offsettryck använder man sig av tryckplåtar där ytspänningen skiljer färg och fukt från varandra, varpå trycket överförs till arket via en gummicylinder. Läs mer om offsettryck och om hur man väljer mellan digitalt och offset.
Omfång

Antalet sidor i en trycksak. Ska ej förväxlas med antalet blad (1 blad = 2 sid).

 

Opacitet

Opacitet är ett mått på hur genomskinligt ett papper är. Ju lägre opacitet desto mer genomskinligt och vice versa.
PDF (Portable Document Format) PDF är ett plattformsoberoende format som kan läsas i både Mac och PC. Används också som tryckoriginal.
Pixel En pixel är en bildpunkt som består av en färgblandning (till exempel RGB eller CMYK).
Pixelbild

En pixelbaserad bild, som till exempel ett fotografi, är uppbyggd av ett rutnät av kvadratiska pixlar. Varje pixel består av en färgblandning (till exempel RGB eller CMYK) och det är proportionerna mellan färgerna som gör att pixeln ser ut att ha en specifik färg.

Pixelbaserade bilder som ska användas i tryck sparas med fördel som TIFF eller EPS och det överlägset mest använda programmet för bearbetning av pixelbilder är Adobe Photoshop, även om det även finns en mängd andra program. På nästa sida kan du se några av de vanligaste bildformaten.

 

PMS (Pantone Matching System)

PMS (Pantone Matching System) är en så kallad dekorfärg. Dessa används bland annat om man vill trycka en speciell nyans som är svår att återskapa i fyrfärgstryck. Man blandar då fysiska färger för att återge exakt rätt nyans.

Pantones färgskala används över hela världen och visar alla de PMS-blandningar som finns, där varje blandning tilldelats ett specifikt nummer. Detta nummer följs sedan av en bokstav, som är till för att berätta vilken typ av papper provet är tryckt på, då olika sorters papper återger färgerna olika fastän det är samma färgblandning.

ppi Pixels per inch, beskriver bilders och skärmars upplösning.
Preflight Kontroll och justering av ett dokument inför utskrift.
Prägling En upphöjd (positiv prägling) eller nedsänkt (negativ prägling) yta på trycksaken. Läs mer om prägling.
Raster Raster är ett rutnät med vågräta och lodräta linjer som används för att skapa ett mönster som ger gråtoner och färgnyanser i trycket.
Punkt Typografisk måttenhet som motsvarar 0,376 mm. Används ofta för att ange storlek på linjer och typsnitt.
Raster Ett rutnät med vågräta och lodräta linjer som används för att efterlikna färgnyanser i tryck, då en tryckpress endast kan hantera 100% tryckande respektive icke-tryckande ytor.
RGB Står för röd, grön, blå. Kulörsystem som exempelvis används i bildskärmar.
Skärmärken

Precis som namnet antyder så är skärmärken till för att visa var er trycksak ska beskäras för att säkerställa att storleken blir precis rätt.

 

Snittbehandling Man kan välja att låta en boks snitt vara exempelvis färgat, guldförgyllt eller marmorerat.
Stansning Stansning kallas det när man skär till en trycksak för att exempelvis få rundade hörn, flikar, fönster eller andra utskurna detaljer. Läs mer om stansning av trycksaker.
Stomtryck Förtryckta ark som trycks i större upplagor för att i efterhand tryckas igen med ytterligare text eller bild.
Svällning Metod där man förstorar ett objekt så att det överlappar andra, intilliggande objekt i syfte att undvika små vita ytor i trycket som följd av misspass.
Titelfält Yta på bokryggen i vilken bland annat ryggtiteln trycks, ofta av färgat skinn.
Tryckort Tryckort omfattar tryckeriets namn, ort och år.
Typsnitt

Typsnitt/teckensnitt är en samling bokstäver och andra tecken som har ett gemensamt utseende. När man väljer sitt typsnitt är det bra att dubbelkolla att typsnittet inkluderar de tecken man tänkt använda. Vissa saknar exempelvis å, ä och ö och andra nationellt specifika tecken. Det finns även teckensnitt som bara innehåller gemener respektive versaler.

Om ni kommer använda er mycket av fetmarkeringar och kursvieringar i era texter - se till att ni väljer ett typsnitt som inkluderar sådana alternativ. Det rekommenderas inte att förvränga texter genom att skapa en tvingad lutning.

Det kan också vara bra att veta att antalet webbsäkra typsnitt är väldigt begränsat. De flesta företag väljer därför helt enkelt att ha ett typsnitt för sina trycksaker och ett annat för sin webbaserade kommunikation.

Upplaga Antal exemplar av en trycksak.
Upplösning

Upplösning mäts i ppi (pixels per inch) så ju högre upplösning, desto fler pixlar per längdenhet. När det blir fler pixlar på samma yta så blir varje pixel mindre och därmed ges större detaljrikedom i bilden. När upplösningen är tillräckligt hög så kan ögat inte uppfatta pixlarna som bilden består av. Om upplösningen är låg, däremot, så blir pixlarna så stora att man tydligt kommer kunna se dem i tryck.

Som standard brukar vi be att pixelbilder har en upplösning om 300 ppi i den slutgiltiga storleken, men i slutändan beror det på vilket material den kommer tryckas på och vilket avstånd den kommer betraktas från. Exempelvis så kräver ett bestruket papper något högre upplösning än ett obestruket papper. Riktigt stor skillnad blir det dock när man börjar jämföra en klassisk trycksak såsom en broschyr med en storformatsprodukt, såsom en rollup. En bild i broschyren kanske behöver ha en upplösning på 300 ppi, men för rollupen kan det gott och väl räcka med 150 ppi eftersom den dels trycks på ett grövre material, men framförallt betraktas på så mycket längre avstånd.

Upptagning Sammanplockning av falsade ark till kompletta böcker.
Ursparning

Ett alternativ till övertryck (läs mer nedan) är att göra en ursparning, det vill säga skapa ett “hål” i det undre objektet motsvarande det övre objektets form. Den övre färgen får då rätt nyans eftersom den trycks på den vita ytan och inte på färgplattan under. Ursparning medför dock risk för vita glipor som följd av misspass. Om man trycker en mörk färg över en ljus färg så är övertryck därför att föredra.

För att undvika de vita gliporna som kan uppstå vid ursparning så kan man svälla, det vill säga låta objektet som trycks över vara något större. Som alternativ kan man även krympa, vilket innebär att man låter utsparningen i det undre objektet vara lite mindre, så att det övre objektet överlappar kanterna på det undre.

Nackdelen med svällning och krympning är förstås att man får en missfärgad kant där de båda tryckfärgerna överlappar varandra. Detta är dock oundvikligt om man använder sig av dessa metoder.

Utfall Man talar om utfallande bilder när man låter en bild eller tonplatta sträcka sig utanför sidformatets kant. Detta är ett sätt att säkerställa att det inte blir en vit kant mellan bilden och sidkanten. För trycksaker är det lämpligt med 3 mm utfall och för storformat 5 mm.
UV-lackering UV-lack är en maskinell lackering av trycksaken som görs efter tryckningen. En UV-lack kan vara blank eller matt, heltäckande eller partiell. Läs mer om lackning.
Variabeltryck Variabeltryck innebär att man genom koppling till en databas göra varje exemplar av trycksaken unikt med t.ex. en persons namn eller en nummerserie.
Ytvikt Ytvikt är papperets vikt per kvadratmeter t.ex. 130g/m² (skrivs 130g).
Övertryck När man trycker ett objekt över ett annat. Ger risk för felaktiga nyanser eftersom tryckfärger inte är täckande. När man lägger objekt i lager, till exempel text på en färgad platta, så kan man välja att göra på två sätt. Ett alternativ är att helt enkelt lägga objekten på varandra och därmed också trycka de separata färgerna ovanpå varandra. Detta kallas övertryck, och eftersom tryckfärger inte är helt täckande så gör det att den översta färgen får en annan färg än om den tryckts på en vit yta, eftersom tryckfärgen som är under lyser igenom. Det andra alternativet är att göra en ursparning, läs mer om detta och se bild vid "Ursparning".